Jag blir så jävla förb...
Playstation 3 har kommit ut.
Och typ alla jag känner har den utom jag, det är för hemskt. Jag är sur och besviken på mig själv att jag inte sparade
pengarna. Bananer och kanoter nu blir jag arg, jag ska ta me fan spara vad enda öre jag kan få tag på och sen kasta
mig in i spel butiken, smälla fram pengarna och säga: en playstation 3 på stubben tack!
Och springa hem och börja spela. Jag skulle vara så lycklig då.
Men det är för framtiden så att säga.
Och typ alla jag känner har den utom jag, det är för hemskt. Jag är sur och besviken på mig själv att jag inte sparade
pengarna. Bananer och kanoter nu blir jag arg, jag ska ta me fan spara vad enda öre jag kan få tag på och sen kasta
mig in i spel butiken, smälla fram pengarna och säga: en playstation 3 på stubben tack!
Och springa hem och börja spela. Jag skulle vara så lycklig då.
Men det är för framtiden så att säga.
Ja men va fa!
Nu har jag blogg (yay) how nice.
Ja men nu e det nära till Playstation3 och jag är så lycklig...men ändå inte för jag har inte råd med den.
Som det mesta i mitt liv, har aldrig råd.
Saker och ting i mitt liv har verkligen förändrats mycke. Äntligen har jag vaknat upp och upptäckt att
mina tvångstankar är skadliga för mej. Jag hade extrema tvångstankar om tjejer som inte ens fanns, men dom var så vackra för mej så jag kunde inte sluta älska dom. Efter ett tag blev jag allt mer agresiv och sur. Jag skar mig själv och kände mej väldigt emo. Men nu 3 år senare förstod jag att så har kan det inte fortsätta, så jag slutade tänka på dom och slutade fantisera om dom. Det funkar i.a.f. ibland.
Nu mår jag bra och försöker rikta mig mot andra saker. Som fantasier om att ha en riktig flickvän, men jag skulle uppskatta att ha en på riktigt. Men sånt händer inte mej, jag e alldeles för blyg och osäker.
Det käns väldigt ensamt ibland minsann. Men sånt är livet.
Ja men nu e det nära till Playstation3 och jag är så lycklig...men ändå inte för jag har inte råd med den.
Som det mesta i mitt liv, har aldrig råd.
Saker och ting i mitt liv har verkligen förändrats mycke. Äntligen har jag vaknat upp och upptäckt att
mina tvångstankar är skadliga för mej. Jag hade extrema tvångstankar om tjejer som inte ens fanns, men dom var så vackra för mej så jag kunde inte sluta älska dom. Efter ett tag blev jag allt mer agresiv och sur. Jag skar mig själv och kände mej väldigt emo. Men nu 3 år senare förstod jag att så har kan det inte fortsätta, så jag slutade tänka på dom och slutade fantisera om dom. Det funkar i.a.f. ibland.
Nu mår jag bra och försöker rikta mig mot andra saker. Som fantasier om att ha en riktig flickvän, men jag skulle uppskatta att ha en på riktigt. Men sånt händer inte mej, jag e alldeles för blyg och osäker.
Det käns väldigt ensamt ibland minsann. Men sånt är livet.
