Fastbränd i minnet

Alla gör vi misstag. Några är små. Somliga är stora. Men det största misstaget jag gjorde måste vara att bli förälskad i en fantasi person. Det började för några år sedan när jag var på en hemsida (vad det var för hemsida tänker jag inte säga) och kollade runt. Jag klickade på "Länkar" och kom till lite andra länkar i likelse till det jag kollade på.Jag klickade på en länk och kom in på en hemsida. Det var en webcomic och såg intressant ut. Jag läste den ända till sista sidan (hittils). Jag fastande för en karaktär som var väldigt vacker för mig eller ja snygg kanske är rätta ordet. I.a.f. så fastande hon på mitt minne och jag kunde inte sluta tänka på henne. Men senare fick jag tag på annan typ av bilder på henne, sån med märket 18+ på sig. Det var då helvetet började. Min lust för mer bilder tog över mig fullständigt, jag såg henne med massor av andra personer och jag blev ännu argare. Men jag kunde inte stoppa mig själv, jag ville ha mer. Tillslut blev hon allt för mig. Jag strundade i allt annat och fokuserade bara på henne. Jag blev alldeles tagen. Min ilska att hon var med andra var så stor. Men som man har sagt i alla tider: "Känn din fiende". Så jag gjorde lite research om henne. Visade sig vara ett oklokt beslut och jag blev bara ännu argare. Men så en dag slog det mej. Vad håller jag på med? Det här kan inte fortsätta! Så jag tog ett svårt beslut (för mig alltså) och tog bort alla bilder på henne som gjorde mig arg. Jag trodde det skulle hjälpa mig, det gjorde det men inte fullständigt. Hon var föralltid bränd i mitt minne och jag kunde inte glömma henne. Jag försöker men det är svårt. Nu önskar jag bara att jag aldrig hittade henne i huvudtaget. Varje dag får jag pinas med hennes ansikte i mitt huvud. Hon är står för ondska, avundsjuka och galenskap. Mitt liv skulle vara enklare att leva om jag kunde glömma henne, och jag kämpar. En dag hoppas jag att jag får frihet från allt dettta. Och hittar nått vettigare med mitt liv än att kolla på bilder och bli kär i personer som gör mig galen. Vad har jag gjort? Kommer jag någonsin bli fri? Det tror jag säkert, men just nu är dom tankarna långt borta. Nehep nu tror jag att jag har sakt för mycket, vilket är en lögn. Detta är bara ett kortfattad historia om hur jag trädde in i helvetet för en kort stund och kom ut med henne inbränd i själen. Och det kommer att finnas där så länge jag lever. Men det är inget jag hoppas på.
Hare bra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0